När behövs nya stamceller?
Varje år får ungefär 300 svenskar nya stamceller genom en transplantation. En stamcellstransplantation kan behövas när kroppen inte längre kan göra friska blodceller själv - vilket är livshotande.
En stamcellstransplantation kan vara livräddande för cirka 70 olika diagnoser, men de vanligaste är dessa:
Blodcancer
Som leukemi, lymfom eller myelom. Behandlingen mot cancern skadar den friska benmärgen som normalt bildar blodceller. Därför behöver man ge nya friska stamceller som kan bygga upp ett nytt blodsystem. Stamcellerna kan dessutom hjälpa till att bekämpa eventuella kvarvarande cancerceller. Leukemi är idag den vanligaste diagnos som kräver en stamcellstransplantation.
Aplastisk anemi
En ovanlig men allvarlig sjukdom, där benmärgen ”slutar jobba” och inte gör tillräckligt med blodceller. Då får man brist på syre i kroppen, sämre immunförsvar och risk för blödningar. Om mediciner inte hjälper behövs ofta en stamcellstransplantation. De nya stamcellerna tar över jobbet och bygger upp en fungerande blodbildning igen.
Medfödda immunbristsjukdomar
När immunförsvaret inte fungerar som det ska får patienten allvarliga infektioner. Då kan en stamcellstransplantation ge nya friska stamceller som kan bygga upp ett fungerande immunsystem.
Ärftliga ämnesomsättningssjukdomar
Vissa ovanliga sjukdomar gör att kroppen inte kan bryta ner ämnen ordentligt. Nya stamceller kan då ibland hjälpa kroppen att fungera normalt.
Efter tuff cancerbehandling
Ibland används så stark cellgift- eller strålbehandling att benmärgen skadas och slutar göra blodceller. Då behövs nya stamceller för att bygga upp blodet igen. Det återställer immunförsvaret och kroppens förmåga att transportera syre och stoppa blödningar.
Vanliga frågor
Blodstamceller är de celler som bildar blod. De finns i benmärgen, inuti benen. Genom att ge en sjuk människa nya blodstamceller kan de bilda ny, frisk benmärg och nytt, friskt blod.
HLA-antigen är som små markörer, eller ID-brickor på dina celler. De visar vilken HLA-typ just du har – något du får med dig från dina föräldrar.
Det finns massor av olika varianter, vilket kan göra det svårt att hitta rätt match vid en transplantation. Chansen att du och ett syskon har samma HLA-typ är ungefär 25 %, alltså en på fyra.
Vid en allogen stamcellstransplantation tas stamcellerna från en donator. Donatorn är antingen en familjemedlem, ofta ett syskon, eller en obesläktad donator från ett register. Val av donator baseras på patientens och donatorns HLA-typer.
Stamcellstransplantationer görs för att behandla vissa former av cancer eller blodsjukdomar. I dagsläget är leukemi den vanligaste sjukdomen där blodstamceller oftast används som en sista utväg.
Det finns många andra sjukdomar som kan behandlas på samma vis, bland annat svår blodbrist, immunbristsjukdomar och ämnesomsättningssjukdom. Exempel på cancerformer som behandlas med stamcellstransplantation är förutom leukemi, till exempel lymfom och myelom.
I nuläget kan en stamcellstransplantation vara potentiellt livräddande för runt 70 olika sjukdomar.
Så snart blodstamcellerna är kontrollerade, märkta och paketerade så transporteras de av en kurir i speciella behållare som håller en optimal temperatur direkt till sjukhuset där patienten finns. Undantagsvis fryses de innan transporten, exempelvis om det är lång transport till patientsjukhuset i en annan del av världen.
"Jag var inte redo att dö än"
På bara ett par veckor gick Julia från att ha varit en pigg, aktiv student som pluggade till civilingenjör - till att sitta i ett patientrum och få diagnosen blodcancer. För att överleva behövde hennes läkare hitta en matchande stamcellsgivare.