”Vi levde vårt ”lyckliga i alla våra dagar”-gifta och med två friska söner, som var 2,5 år och 7 månader gamla när vi fick beskedet i februari 2016 om att Micke hade fått leukemi – ALL.
Det var intensiva veckor och månader där jag och våra föräldrar turades om att vara på sjukhuset och med barnen så att han inte skulle behöva vara själv. Han kämpade för sitt liv så många gånger, men klarade det. Efter 2,5 år kom den sista behandlingsdagen och vi fick vårt tredje barn tillsammans 5 månader senare.
Vår dotter blev som en seger efter allt vi varit igenom. En målbild vi hade var även att bygga vårt eget hus. Vilket vi också påbörjat.
Micke gick på kontroller som en dag visade att hans blodkroppar avvek från det normala. Leukemin var tillbaka med full kraft när vår dotter var 6 månader och vi hade precis påbörjat arbetet med vår nya tomt. Han skulle tillbaka till Umeå och det kändes som den värsta sortens déjà vu. Hur skulle det gå med flytten och husbygget?
Denna gång krävdes det en stamcellstransplantation. Men med det krävdes det också att göra hans egna immunförsvar så svagt att det inte skulle stöta bort de nya cellerna och få bort så mycket cancerceller som möjligt. Han genomgick strålning av hela kroppen och en månads dropp med behandlingen immunterapi. Det var fruktansvärt att se hur kroppen bröts ner och hur dåligt han mådde.
Vi fick vet att Micke hade en matchning och vi fick besök av transplantationssköterskan som skulle iväg och hämta hans nya celler den dagen hon åkte. Det var olidligt att vänta medan de nya cellerna fördes in i hans blodomlopp och hoppas på att det skulle fungera.
Hans celler övergick till 100% donator och leukemin var borta! Vi fick flytta in i vårt hus tillsammans alla fem i familjen och nu är det tre år sedan. Vi lever i stor tacksamhet och med enorm ödmjukhet till livet varje dag.
Vi fick ett mejl om att donatorn sökte kontakt och vi fick möjligheten att lära känna och tacka hans donator som för alltid kommer vara vår hjälte♥️
Gå med i Tobiasregistret och ha möjligheten att rädda liv!
Tack från djupet av mitt hjärta för att ni finns, vem vet vars vi varit idag om det inte varit för er.
Tack! <3”
