"Vi har hittat en donator till dig"

Tänk att få beskedet: "Vi har hittat en donator till dig". För ett par månader sedan såg jag ett inlägg här på Facebook där en kille donerade stamceller via Tobiasregistret. Jag hade knappt någon aning om vad stamceller var och ännu mindre vad Tobiasregistret var för något. Jag visste att man kan donera sina organ när man avlidit, och blodgivare är jag redan, men jag visste inte att man kunde göra något mer medan man ännu var vid liv.


Jag är fullt frisk, likt alla i min familj och mina närmsta vänner. Jag är otroligt tacksam för det och det är verkligen ingenting jag tar för givet. Jag, min bror, bästa vän eller syskonbarn har inte någon garanti till ett friskt liv. Det kan ändras vilken dag som helst. Så då tänkte jag på dem som inte haft samma tur och är svårt sjuka, som väntar och hoppas på att hitta en donator för att överleva. De är någons förälder, vissa av dem är små barn, någons bästa vän.. Det skulle lika väl kunnat vara någon av mina, eller jag själv. Det finns inga garantier.

Och när någon blir sjuk så drabbad inte bara hen utan alla i dess omgivning och deras högsta önskan är att den de älskar ska bli frisk igen. Tänk då att få beskedet: “Vi har hittat en donator till dig”. Jag tvekade inte en sekund på att anmäla mig för att någon skulle få höra de orden.

Jag fick en matchning på en gång – någon var i behov av mina friska stamceller.

Så efter lite blodprov och en hälsoundersökning så var det dags. Jag fick ligga i en säng och kolla på film med en nål/kanyl i vartdera armvecket medan mitt blod gick igenom en maskin tre gånger och rensade ut stamceller (enkelt förklarat) i ett par timmar två dagar i rad. Sen var det klart! Ni som känner mig vet att jag blir lipig så fort jag ska ta en spruta och är rädd för nålar men personalen var fantastik och tog hand om mig som om jag vore en liten prinsessa.

Så ja, jag såg ett inlägg på Facebook som fick mig att anmäla mig. Och nu ett par månader senare bidrog jag till att en, för mig okänd, människa fick chansen till ett friskare liv. Så får jag en enda att anmäla sig efter detta inlägg så är jag mycket mer än nöjd. “Ingen kan rädda alla men alla kan rädda någon” och “var den människan du själv skulle vilja möta” och annat klyschigt stämmer in bra här.

Tänk, – du kan rädda ett liv!

Kram och kärlek!
Helena

Fler berättelser

Gå till alla berättelser

"Första försöket med mina egna stamceller gav inte riktigt det resultat som förväntades. Nästa steg var att finna en donator."

Läs Jims berättelse.

"Hur jag räddade någons liv."

Läs Erics berättelse.

"Jag är så glad att få skriva detta"

Läs Josefinas berättelse.

"Jag skulle få chansen att rädda ett ungt liv."

Läs Thereses berättelse.